Äntligen, ÄNTLIGEN är det som att lugnet har lagt sig här. Det känns makalöst. Hela veckan har varit som ett skämt, ett SKÄMT, fullständigt. Det känns som att jag har sprungit omkring och letat, än efter halsduken, än efter en väska, än efter näsdukar, salvor, vattenflaskor, you name it. Medan man letar efter en sak glömmer man vad det var man skulle leta efter sen och mitt i allt är klockan tio före arbetstid och så är det bråttom och så är vantarna borta och ja. Ni förstår. När jag har kommit hem från jobbet har nästa rhumba börjat, letandet efter vettiga kläder att ha på sig, andra jobbnycklarna, foundation att måla över blåtira med. Ja herregud.
Blåtiran börjar vara ett minne blått (hoohoho hahahahah hehehe) men influensan däremot inte. Det är en seg jävel, detta. Är inte förresten alla flunssor det, när man kommer opp i åren? Seglivade och trilska. Hur ska livet kännas när man är sextiofem? Borde börja pyssla med yoga och liknande, så man kunde hålla kroppen mera böjlig, mera levande.
Idag ville jag orda nåt smått om Halloween vs Allhelgona men märker att jag inte orkar formulera mig. Mina poänger var i varje fall att:
1. Traditioner är levande och det är säkerligen mer sunt att välkomna nya traditioner än att motarbeta dem - även om de kommer från amerikatt och hämtar mig sig vissa kommersiella intressen. Det är ju inte som att man MÅSTE handla en massa inför Halloween eller tigga godis eller vad det nu kan vara man känner sig tvungen att göra. Inte betyder Alla hjärtans dag heller nödvändigtvis att man måste sätta pengar på en gåva åt sin käraste. Man kan det om man vill, men man kan lika gärna bara säga "Glad Valentin, din gamla stropp, roligt att du finns i mitt liv". Man kan göra sina högtider till vad man vill att de ska vara, har ni hört om ett sånt koncept?
2. Om Allhelgona handlar om att hedra minnet av de som har gått bort och att reflektera över sin egen dödlighet, varför skulle det då vara fel att klä sig i benrangelkostym och dansa kring en pumpa medan man gör detta? Det finns inget "rätt sätt" att tänka på sina avlidna släktingar, det är inte så att allvar och tända ljus på gravar är det enda och riktiga sättet för alla att göra såna saker på.
3. I fall Halloween-konceptet känns hedniskt och fel för er, tänk på era barn, för vilka ljuslyktor i orangea pumpor, fladdermöss och spöken alltid kommer att förknippas med den här högtiden. Det är inte så att era traditioner är av mer vikt än era barns, bara för att de har råkat bli födda under en tid då en gammal tradition har slagits samman med en ny.
No comments:
Post a Comment